10 november 2008
Ibland får jag nypa mig själv i armen bara för att förstå...
Förstå att det växer ett litet mirakel där inne. Kan knappt sitta stilla när jag tänker på det.
Jag är så lycklig. Att det skulle kännas så här.
..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Senaste inlägg
Äldre inlägg
Startsida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar